Brändö

Brändö, fi. Kulosaari, distrikt i sydöstra stordistriktet i Hfrs, omfattar ön Brändö vid inloppet till Gammelstadsfjärden, friluftsparken Blåbärslandet och Högholmen med stadens zoo, 3 771 inv. (2008). Brändö var frälsegods redan på 1500-talet och blev genom reduktionen ombildat till säterirusthåll 1691. Av dess forna ägare är Augustin Ehrensvärd, Sveaborgs byggare, den mest kände (innehade Brändö 1757--65). Ön Brändö, från 1876 ägd av bankdirektör Jean Cronstedt, inköptes vid dennes död 1907 av Ab Brändö villastad, som bildats av en grupp arkitekter och ingenjörer för att i experimentsyfte bygga en modern trädgårdsstad.

Den ursprungliga stadsplanen uppgjordes av Lars Sonck 1909 och omarbetades 1917 av Bertel Jung. Brändö utbröts 1921 från Helsinge och bildade en egen kommun (tvåspr. med svenska som majoritetens språk, ca 1000 inv.). Sundet mellan Brändö och Sörnäs trafikerades först av en färja, som även transporterade Brändölinjens spårvagnar (Brändö spårvägsaktiebolag, gr. 1910, övertogs 1928 av Spårvägs- och omnibusbolaget i Helsingfors och nedlades sedermera). Över sundet byggdes 1918 en träbro, som 1957 ersattes med en modern, 356 m lång bro.

Som självständig kommun lockade överklassvillastaden Brändö med låga skatter, vilket förmådde bl.a. åtskilliga redare att slå sig ned på ön, som kom att få landets största fartygstonnage näst Helsingfors. Brändö införlivades vid den stora inkorporeringen 1946 med staden, som redan 1927 inköpt Brändö gård på Hertonäs udde. Gårdens huvudbyggnad, som påbörjades under Ehrensvärds tid och omgestaltades i början av 1800-talet, har senare tjänstgjort som restaurang och kursgård. Brändö bevarade sin karaktär av rofylld villastad fram till slutet av 1950-talet, då flervåningshus började uppföras på ön. Inom bebyggelsen märks Brändö kyrka (B. Jung, 1934), restaurang Brändö Casino (A. Lindgren, 1913) och det f.d. strandhotellet (L. Sonck, 1916), som sedermera har tjänstgjort bl.a. som Wihurikoncernens huvudkontor. Här finns ett flertal stilfulla byggnader utförda av erans främsta arkitekter, bl.a. A. Lindgren, B. Jung, W. Jung. L. Sonck (efter vilka gator namngivits på B.) samt E. Saarinen och J.S. Sirén (R. Palmroth, Brändö villastad 1907--26, 2 bd, 1927--28; L. Kolbe, Kulosaari -- unelma paremmasta tulevaisuudesta, 1988; Kulosaari -- B., koti ja kaupunginosa -- hem och stadsdel, 2002)

Brändö, Åland

Brändö, Vasa


-- DataConverter converted: 04.05.2009 - 11:15:40
 

© Svenska folkskolans vänner