Fredrikshamn

Fredrikshamn, fi. Hamina, stad i Kymmenedalen vid kusten ca 40 km v. om riksgränsen, Södra Finlands region. Areal 610 km2 (land och sötvatten), hav 522 km2, invånare 21 400 (2010).

Stadens centrum utbreder sig i flack terräng på en halvö, som på sydsidan omges av en djupt inskjutande havsvik och på nordsidan av den starkt tillandade sjön Kirkkojärvi. Fredrikshamns areal mångdubblades 2003, då den omgivande kommunen Veckelax förenades med staden. Till detta område hör en vidsträckt skärgård; bland öarna märks Kuorsalo och Tammio, båda med fiskelägen. Tammio är en unik fiskarby med ett fyrtiotal tättstående bostadshus från 1800-talet.

Centrum bevarar den forna fästningens stadsplan (unik i Nordeuropa), en åttkant med gator som strålar ut från ett centralt torg och korsas av två cirkelgator; vid torget ligger rådhuset (invigt 1798, renoverat och ombyggt av C.L. Engel 1840). Bland övriga byggnader märks den 1430-70 uppförda Veckelax kyrka, som skadades illa vid branden 1821 och sedan återuppbyggdes enligt Engels ritningar, stadsförsamlingens kyrka (C.L. Engel, 1843), ortodoxa kyrkan (Visconti, 1837), fästningskommendantens flaggtorn (1790) och f.d. kadettskolans byggnad (J. Ahrenberg/S. Gripenberg, 1898), som numera inrymmer Reservofficersskolan. En restaurering av den gamla centralbastionen som pågått i två decennier avslutades 1998, samtidigt som bastionsfältet försågs med en arkitektoniskt intressant tälttakskonstruktion, ritad av Roy Mänttäri. Platsen fungerar som arena för diverse publikevenemang, bl.a. Hamina Tattoo, en tävling för militära musikkårer från hela världen som arrangerats varannat år sedan 1990. I planteringen vid Reservofficersskolan står Kullervo Kallios monument över fallna reservofficerare (rest 1957).

Hamnen på Hilloniemi udde (invigd 1938) ca 5 km s. om centrum är stadens största arbetsgivare och en av landets viktigaste exporthamnar för skogsindustriprodukter. Hamnens betydelse har ökat ytterligare tack vare den transittrafik på Ryssland som har uppstått efter Sovjetunionens sönderfall. År 2008 anlöptes hamnen av 1 271 fartyg. Till de stora arbetsgivarna i staden hörde tidigare Stora Enso Oyj:s pappersbruk i Summa (gr. 1953, ca 650 anst. 2003). Verksamheten i fabriken lades stegvis ned och upphörde helt då Stora Enso sålde fabriksfastigheten till internetföretaget Google 2009. Staden erhöll järnvägsförbindelse 1899, då en privat bana till Ingerois vid Kotkabanan öppnades för trafik (26 km, övertogs av staten 1916). Persontrafiken nedlades på banan 1968.

Historia. Fredrikshamn var känt på 1300-talet som handelsplats med namnet Veckelax; erhöll stadsrättigheter 1653, men förstördes under stora ofreden. Sedan Viborg genom freden i Nystad (1721) avträtts till Ryssland, skulle Fredrikshamn, som uppkallades efter Fredrik I, ersätta denna stad. Staden fick snart en betydande tjärexport och befästes 1722-24, varvid man dock av sparsamhetsskäl använde undermåligt byggnadsmaterial. Följaktligen ansågs staden under kriget 1741-43 omöjlig att försvara, varför den övergavs och brändes 1742. Sedan Fredrikshamn genom freden i Åbo (1743) förenats med Ryssland och förlorat sitt uppland, gick det ekonomiskt hastigt nedåt. Största delen av stadens tidigare borgerskap flyttade över gränsen till det nygrundade Degerby (Lovisa) och ersattes bl.a. med ryska immigranter. Omfattande befästningsarbeten utfördes av ryssarna under 1740- o. 50-talen och i flera repriser efter 1777. Fästningen attackerades juli-augusti 1788 av Gustav III, men räddades av officerssammansvärjningen (Anjalaförbundet); 1790 angrep och slog kungen den vid Fredrikshamn förlagda ryska eskadern. Först sedan staden genom Fredrikshamnsfreden 17/9 1809 återanslutits till det övriga Finland, erhöll den i någon utsträckning sin forna betydelse genom sågverksamhet. Under 1800-talet var staden mest känd som säte för Finska Kadettkåren kadettkåren. Den härjades under detta sekel upprepade gånger av eld (1821, 1840 och 1887) och utsattes även under Krimkriget för förstörelse. Fästningen indrogs 1860.

Fredrikshamns ställning försvagades genom att Kotka grundades 1878 och snart började dra till sig sin äldre konkurrents sågsjöfart. Under kriget 1918 var staden en av de rödas sista tillflyktsorter; den erövrades 4/5 av de vita. Efter andra världskriget, då staden åter blev gränsort, fick Fredrikshamn ett uppsving i synnerhet som hamnstad, och invånarantalet steg i rask takt. (S. Nordenstreng, Fredrikshamns stads historia, 3 bd, 1908-11; S. Nordenstreng/A. Halila, Haminan historia, 3 bd, 1969-75; M. Korhonen, Hamina - keskuspaikka, 1989; I. Kaskinen/U-R. Kauppi, Haminan linnoitus, 1992)

Fredrikshamn

fredriksh2_OK.jpg

Fredrikshamn. Stadsplanen är unik i Nordeuropa. Rådhuset är strategiskt placerat i cirkelformationens mittpunkt. Foto: Lehtikuva Oy, H. Vallas. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Kommunportalen/Statistikcentralen.

Fredr.jpg

Rådhuset skadades allvarligt i en brand 1840. Det iståndsates och ombyggdes därefter enligt ritningar av C.L. Engel. Foto: Sakari Niemi.

HAMINA.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.


-- DataConverter converted: 04.05.2009 - 11:16:28
Filer bifogade till sidan
I Bifogad fil Åtgärd Storlek Datum Vem Kommentar
jpgjpg Fredr.jpg uppdatera 183.1 K 2009-06-12 - 08:53 JohanLindberg Fredrikshamn, rådhuset. Foto: S. Niemi
jpgjpg Fredrikshamn.jpg uppdatera 0.1 K 2009-05-04 - 11:16 DataConverter Fredrikshamn, översiktskartan
jpgjpg HAMINA.jpg uppdatera 43.8 K 2009-06-12 - 09:02 JohanLindberg Fredrikshamn, stadsvapnet. Finl. kommunförbund.
jpgjpg fredriksh2_OK.jpg uppdatera 174.5 K 2009-06-12 - 08:53 JohanLindberg Fredrikshamn, flygfoto över centrum. Lehtikuva, H. Vallas.
 

© Svenska folkskolans vänner