Jyväskylä

Jyväskylä, stad i landskapet Mellersta Finland vid Päijännes n. ände, Västra och Inre Finlands region. Areal 1 171 km2, invånare 130 816 (2010).

Jyväskyläs centrala delar har ett vackert terrassformigt läge på sluttningen av en ås mot sjön Jyväsjärvi, som avflyter till Päijänne. Bland de skogklädda höjderna omkring staden, av vilka flera reser sig drygt 200 m ö.h., märks Laajavuori omkring 4 km n.o. om stadskärnan, ett betydande vintersport- och turistcentrum. Utanför centralorten ligger ett antal tätorter i f.d. Jyväskylä landskommun, bl.a. Vaajakoski, som förenas med centrum genom en 6,4 km lång motorväg (invigd 1977).

Jyväskylä kan uppvisa en arkitektoniskt högklassig stadsbild. Den tidigare dominerande låga trähusbebyggelsen har under efterkrigstiden till stor del utplånats och ersatts med modern höghusbebyggelse. Flera byggnader och byggnadskomplex (sammanlagt ett trettiotal) har projekterats av Alvar Aalto, bl.a. universitetet (uppfört 1952-56), landskapsmuseet (Keski-Suomen maakuntamuseo, invigt 1961), stadsteatern (1982), det museum (gr. 1966, uppfört 1973) som bär hans eget namn samt kommunhuset (1952). Folkets hus (1925) i staden är en av Aaltos tidigaste offentliga byggnader, medan skyddskårshuset från 1929 är ett av hans genombrottsverk. Inom bebyggelsen märks f.ö. stadshuset i dekorativ nyrenässans (K.V. Reinius, 1899), det traditionsrika lyceets byggnad vid torget (W. Polón/S. Gripenberg, 1902), Mellersta Finlands centralsjukhus (J. Cedercreutz/H. Railo, 1954) med sjukvårdsinstitut (desamma, 1963) och strålbehandlingsklinik (Railo, 1967), vattenborgen (O. Kivimaa, 1952) uppe på den drygt 60 m höga åsen, samt huvudbiblioteket och arbetarinstitutet (Hyvämäki-Karhunen-Parkkinen, 1975-80). Bland kyrkor märks stadsförsamlingens gotiska tempel i centrum (L.I. Lindqvist, 1880) och landsförsamlingens kyrka på en höjd vid utfarten mot n. (E. Borg, 1928). Av offentliga skulpturer kan nämnas U. Cygnaeus stod i Cygnaeusparken (V. Vallgren, 1900) och Minna Canths staty i kyrkparken (P. Koskinen, 1962). Nyare inslag i bebyggelsen finns bl.a. på udden Lutakko som gränsar till stadens centrum; under senare delen av 1990-t. uppfördes där på ett f.d. industriområde ett modernt bostadsområde för ca 3 000 inv.

Jyväskylä, som fram till sekelskiftet 1900 var en obetydlig skol- och handelsstad, undergick därefter en snabb utveckling bl.a. genom en expanderande industri, idag bl.a. metall-, skogs- och livsmedels- samt elektronisk industri och grafisk industri. Staden har utmärkta trafikförbindelser, främst p.g.a. sitt läge vid riksväg 4, och är även en viktig järnvägsknut. Jyväskylä fick järnvägsförbindelse första gången 1897 (med Haapamäki vid Vasabanan), varefter banor invigts till Suolahti (1898), Pieksämäki (1918) och Jämsänkoski (1978). Staden har ett av inlandets mest trafikerade flygfält i Tikkakoski, beläget ca 20 km från centrum.

Genom sitt centrala läge har Jyväskylä blivit en populär kongresstad, en roll som förstärktes i och med byggandet av kongresscentret Jyväskylä. Paviljonki. Kulturdagarna ( Jyväskylän kesä) är årligen återkommande sedan 1955 och kretsar varje gång kring ett särskilt tema. Bland andra arrangemang märks Jyväskylä Summer Jazz och rallytävlingen Neste Rally Finland (tidigare Jyväskylärallyt) (motorsport).

Som skolstad har Jyväskylä ("Finlands Aten") haft stor betydelse för den kulturella utvecklingen på finskt håll. Där grundades 1858 landets första finskspråkiga läroverk och 1864 landets första finskspråkiga flicklyceum. J. hade även landets första folkskollärarseminarium (gr. 1863), som 1934 ombildades till pedagogisk högskola och sedan 1966 arbetar som universitet (Jyväskylä universitet). I staden finns även yrkeshögskola, konservatorium, bildkonstskola, handelsläroverk, tekniskt institut, sjukvårdsinstitut, m.m. Där arbetar en stadsteater sedan 1961 och en av staden understödd symfoniorkester. Landskapsmuseet, vars rika samlingar omfattar såväl konst som etnografiska och kulturhistoriska föremål, invigdes 1932 och flyttade 1961 in i sin nuvarande byggnad på en brant sluttning s. om universitetet. Bland övriga museer märks konstmuseet och ett hemslöjdsmuseum. I staden utkommer dagstidningen Keskisuomalainen.

Jyväskylä, ursprungligen en by i Laukas socken, blev marknadsplats 1801 och fick stadsprivilegier 1837. Ledare för de kulturella och materiella strävandena i staden under de första åren var provinsialläkaren W.S. Schildt. Regelbunden ångbåtstrafik på orterna vid Päijänne inleddes 1856. Vääksy kanal på rutten Jyväskylä-Lahtis blev färdig 1871, vilket innebar ett uppsving för stadens näringsliv. En gynnsam inverkan hade även J:s anslutning till rikets järnvägsnät 1897. Jyväskylä förblev dock en småstad långt in på 1900-t.; 1940 hade staden endast 10 900 inv. (1950 30 600, 1960 39 600, 1970 57 000). Tillkomsten av Oy Wilh. Schauman Ab:s (1911) och försvarsmaktens (1920- o. 30-t., senare Valmets) industrianläggningar försatte Jyväskylä i snabb utveckling. Staden har ett flertal gånger (1941, 1945 och 1965) utvidgat sin areal genom inkorporering av områden från landskommunen. Den lilla kommunen Säynätsalo inkorporerades 1993 och 2009 sammanslogs slutligen Jyväskylä landskommun och Korpilahti med Jyväskylä. Orten blev 1960 residensstad i det nyinrättade Mellersta Finlands län, som upplöstes vid länsreformen 1997. (O.J. Brummer, Jyväskylän kaupungin historia 1837-1912, 1916; P. Tommila, Jyväskylän kaupungin historia 1837-1965, 2 bd, 1970-72; S. Valjakka, Jyväskylän kaupungin rakennukset ja asukkaat 1837-1880, 1971; E. Kaarlehto, Pitkä matka Päijännettä, 1981; Jyväskylän kirja, red. I. Nummela, 1997)

JyvaskylaAP.jpg

Jyväskylä. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

JYVAS_1.jpg

JYVAS_2.jpg

Jyväskylä. Ovan stadshuset, sett från Kyrkparken i stadens centrum. Nedan kommunhuset i Säynätsalo, som tidigare var en egen kommun, är ett av Alvar Aaltos mest kända arbeten, uppfört 1950. Foto: Jyväskylä stad, J. Jäppinen. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

Jyvaeskylae

Bildkälla: Finl. kommunförbund.


-- DataConverter converted: 04.05.2009 - 11:17:53
Filer bifogade till sidan
I Bifogad fil Åtgärd Storlek Datum Vem Kommentar
jpgjpg JYVAS_1.jpg uppdatera 182.2 K 2009-08-07 - 08:13 JohanLindberg Jyväskylä_stadshuset
jpgjpg JYVAS_2.jpg uppdatera 190.3 K 2009-08-07 - 08:14 JohanLindberg Jyväskylä_kommunalhuset_Säynätsalo
jpgjpg Jyvaeskylae.jpg uppdatera 0.1 K 2009-05-04 - 11:17 DataConverter Stadsvapnet
jpgjpg JyvaskylaAP.jpg uppdatera 157.8 K 2009-12-14 - 16:49 SigbrittBackman karta 2009
 

© Svenska folkskolans vänner