Kervo

Kervo, fi. Kerava, stad i Nyland 30 km n. om Hfrs, Södra Finlands region. Areal 31 km2, invånare 34 282 (2010).

K. utbreder sig huvudsakligen v. om Kervo å, ett av Vanda ås tillflöden, som vid staden är ett obetydligt vattendrag. Inom bebyggelsen märks gamla stadshuset (A. Hytönen/R.V. Luukkonen, 1952), statens kanslihus (K. Torppe, 1958), vattentornet (E. Lehtonen, 1953), kyrkan (A. Korhonen, 1963), konserthuset Keuda-talo (S. Rautamäki, 1999) och biblioteket (M. Metsähonkala/V. Niiranen, 2003). Ett cirkusmonument föreställande fem cirkushästar (H. Häiväoja/A. Poppius) avtäcktes 1979 i staden, som sedan början av 1900-t. har varit ett centrum för finländsk cirkus- och tivoliverksamhet. Bland företag märks Oy Sinebrychoff Ab:s bryggeri och läskedrycksfabrik (gr. 1992, 800 anst. 2005), Tuko Logistics Oy (570 anst. 2005) och Metos Oy Ab (tidigare en del av Hackman-koncernen, gr. 1922 i Hfrs som Oy Metalliteos) som tillverkar inredning och apparatur för storkök.

Kända Kervobor är bl.a. J.K. Paasikivi, husbonde på Jukola gård från 1917 till början av sin tid som republikens president. Bland sevärdheter märks K. herrgård med anor från medeltiden; numera använd för kulturtillställningar, samt K. museum på Yli-Heikkilä gård (huvudbyggnaden från 1700-t.) och K. konstmuseum med finsk modern konst. Av inrättningar kan nämnas ett fängelse (gr. 1891).

Den äldsta kända bosättningen i trakten dateras till Suomusjärvi kulturens tider ca 9 000 år tillbaka. Stadsbildningen började i och med invigningen av stambanan från Hfrs norrut (1862). K. fick dessutom utgöra korsningspunkt för bibanan till Borgå (invigd 1874). De goda förbindelserna lockade industrier till orten, då belägen i Tusby socken, som redan före utgången av 1800-t. hade utvecklats till ett betydande samhälle. De goda konjunkturerna efter första världskriget erbjöd gynnsamma förutsättningar för bildandet av en självständig köping, vilket skedde 1924. Ett nytt uppsving skedde på 1950- o. 60-t., och 1970 erhöll K. stadsrättigheter; under denna period i det närmaste fördubblades folkmängden genom inflyttningen till den expanderande huvudstadsregionen. Även därefter har stadens invånarantal vuxit snabbt, snabbare än antalet arbetsplatser, vilket innebär att många i K. bosatta personer arbetar utanför hemstaden, främst i Hfrs. (Suur-Tuusulan historia, 4 bd, 1975-2000; F. Virtamo, Keravan kauppala 25-vuotias, 1948)

Kervo

Kervo. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

Kervost.jpg

Kervo ligger i huvudstads-regionen och har ett system av gågator som hör till de längsta i landet. Orten hör till dem som har främst järnvägen att tacka för sin tillkomst. Stationsbyggnaden som byggdes år 1878 enligt ritningar av Karl Nylander, representerar en tidstypisk klassisk träarkitektur med mellaneuropeisk snickarglädje. Foto: Sakari Niemi.

KERAVA.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.


-- DataConverter converted: 04.05.2009 - 11:18:25
Filer bifogade till sidan
I Bifogad fil Åtgärd Storlek Datum Vem Kommentar
jpgjpg KERAVA.jpg uppdatera 27.8 K 2009-06-11 - 06:45 SigbrittBackman kommunvapen
jpgjpg Kervo.jpg uppdatera 0.1 K 2009-05-04 - 11:18 DataConverter converted
jpgjpg Kervost.jpg uppdatera 180.6 K 2009-06-11 - 06:47 SigbrittBackman  
 

© Svenska folkskolans vänner