Kouvola

Kouvola, stad i n. Kymmenedalen. Areal 2 871 km2, invånare 88 072 (2010).

Stadens centrum är beläget ö. om Kymmene älv som där gör en stor krök mot v. Det utbreder sig n. och s. om en stor bangård, som sträcker sig ca 4 km i öst-västlig riktning utmed Stora Salpausselkä. Stadsbilden är luftig och modern med höghus som dominerande blickfång; särskilt märks ett affärs- och kanslihus i 12 våningar (H. Castrén, 1977) vid torget. Vid torget ligger även stadshuset (B. Saarnio/J. Leiviskä, 1968), en skapelse i marmor. Inom bebyggelsen märks f.ö. kultur- och idrottshuset (E. Kajava, 1955) med stadsteatern (densamme, 1960), stadsbiblioteket (J. Kivikoski, 1971), statens kanslihus (E. Kajava, 1969), simhallen (J. Järvi, 1964), allaktivitetshuset Kouvolagården (Söderlund-Valovirta, 1982-87) och hovrätten (H. Jaakkola, 1996). Kouvola församling, upprättad 1922, använde ursprungligen en 1913-15 uppförd rysk garnisonskyrka, som sedan en ny huvudkyrka byggts (J. & K. Laapotti, 1978) tagits i bruk av den ortodoxa församlingen. Av offentliga skulpturer kan främst nämnas frihetsstoden (A. Muroma/G. Finne) i stadens centrum, rest 1936.

Järnvägen är en stor arbetsgivare i staden, som har ett stort antal statliga ämbetsverk. Kouvola blev garnisonsort på 1910-t., då rysk militär stationerades där; senare härbärgerade kasernerna bl.a. ett infanteriregemente och en infanteribrigad (Karelska brigaden), som dock på 1960- o. 70-t. flyttades till Vekaranjärvi i Valkeala. Garnisonen, som sedan dess tagits i bruk för bostads- o.a. civila ändamål, hyser idag endast staben för Kymmene militärlän. Staden köpte 1990 huvuddelen av kasernområdet, som har inrättats till ett utbildningscampus med plats även för företag och boende. Där arbetar bl.a. den regionala yrkeshögskolan, Kymenlaakson ammattikorkeakoulu, och Helsingfors universitet, som 1971 etablerade en filial i staden i form av ett översättarinstitut. Denna inrättning, som sedan dess har fått ett vidgat verksamhetsfält inom vuxenutbildningen, sorterar numera under universitetets fortbildnings- och utvecklingscentral Palmenia. K. blev 1977 säte för en nyinrättad hovrätt. Bland kulturella institutioner märks stadsteatern (gr. 1960). I staden utkommer den oavhängiga dagstidningen Kouvolan Sanomat, startad 1909.

Kouvola by uppstod i slutet av 1400-talet, och utsattes senare ofta för förstörelse p.g.a. sitt läge vid gränsälven. På 1870-t. uppkom vid järnvägen Riihimäki-Petersburg ett stationssamhälle, som växte snabbt sedan det 1889 blivit knutpunkt vid Petersburgsbanan och Savolaxbanan. Från Kouvola byggdes en bana även till Kotka (färdig 1890).

I början av 1900-talet var Kouvola en tätort i Valkeala socken med ca 3 000 inv. Trots att Kouvola inte berördes av de egentliga stridshandlingarna under kriget 1918, blev det ett centrum för den röda terrorn i Kymmenedalen, 125 vita dödades; detta hade uppenbarligen sin bakgrund i bittra strejker vid Kymmenebolaget. I stället avrättades 123 röda, som 1923 jordades utan ceremonier på gamla begravningsplatsen i Kouvola. De jordfästes 2005 av biskopen i S:t Michels stift, Voitto Huotari.

Samhället blev köping 1923 och utsågs 1955 till länsresidens för det nybildade Kymmene län samt upphöjdes till stad 1960. Som järnvägsknut blev orten ofta bombad under andra världskriget. Efter kriget vidtog en intensiv byggnadsverksamhet, vilket även avspeglade sig i befolkningsutvecklingen: vid ingången av 1950-talet hade Kouvola endast omkring 10 000 inv., men 1980 var det uppe i 31 000. Genom länsreformen 1997 förlorade Kouvola sin status av residensstad. Vid ingången av 2009 förenades Anjalankoski, Elimäki, Jaala, Kuusankoski och Valkeala med Kouvola, som därmed blev landets tionde största stad. (V. Talvi, Kouvolan historia, 2 bd, 1953-84; J. Juvonen, K. 1939-2003, 2003; M. Turunen, Veripellot, 2005)

KouvolaAP.jpg

Kouvola. Vid ingången av 2009 förstorades K:s areal avservärt genom inkorporeringar av grannkommuner (se i texten t.v.) Järnvägsknuten har utvecklats till ett administrativt och ekonomiskt centrum för hela regionen. Innan 2009 (se karta nedan) var staden betydligt mindre.

Kouvola.jpg

Kartor: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

kouvola_vari_30.jpg

Kouvola stads nya vapen som togs i bruk 2009. Bildkälla: Kouvola stad.

KOUVOLA2.jpg

Kouvolas gamla stadsvapen som gällde till 2009. Bildkälla: Finl. kommunförbund.


-- DataConverter converted: 04.05.2009 - 11:18:48
Filer bifogade till sidan
I Bifogad fil Åtgärd Storlek Datum Vem Kommentar
jpgjpg KOUVOLA2.jpg uppdatera 59.3 K 2009-06-11 - 19:48 SigbrittBackman Kouvolas gamla kommunvapen
jpgjpg Kouvola.jpg uppdatera 0.1 K 2009-05-04 - 11:18 DataConverter Kouvolas karta före 2009
jpgjpg KouvolaAP.jpg uppdatera 163.9 K 2009-12-17 - 14:51 SigbrittBackman Kouvolas karta efter 2009
jpgjpg kouvola_vari_30.jpg uppdatera 69.2 K 2009-10-14 - 11:21 SigbrittBackman Kouvolas nuvarande vapen som togs i bruk 2009
 

© Svenska folkskolans vänner