Lappo

Lappo, ö i Ålands skärgård

Lappo, fi. Lapua, stad i Södra Österbotten, Västra och Inre Finlands region. Areal 737 km2, invånare 14 530 (2011).

Lappo utbreder sig kring Lappo ås älvdal utmed en sträcka av inemot fyra mil. Den forna kyrkbyn, en viktig trafikknut med ca 14 000 inv. (2004), är belägen där Lappo å från vänster upptar biälven Nurmonjoki. Ca tre km s.v. om detta centrum höjer sig kvartsitberget Simpsiö drygt 100 m (högsta punkt 132 m ö.h.) över den omkringliggande slätten; vid berget har ett vintersportcentrum vuxit upp. Inom den mångsidiga industrin finns åtskilliga företag som utgör delar av stora internationella koncerner, vid sidan av traditionella familjeföretag. Metallindustrin och särskilt tillverkning av anläggningar som används inom energiproduktionen har under det senaste decenniet kommit att inta en alltmer framträdande plats inom stadens näringsliv. De största företagen på orten är ammunitionsfabriken Nammo Lapua Oy (gr. 1923, 140 anst. 2004), som är associerad med den statsägda försvarskoncernen Patria Industries, och Kwaerner Power Oy (160 anst. 2004). Staden köpte 1993 den gamla patronfabrikens fastigheter och byggde om dem till ett kultur- och företagscenter, där bl.a. stadsbiblioteket och flera museer är inrymda. Bland övriga företag märks läderfabriken Lapuan nahka Oy (gr. 1923, 60 anst. 2010).

Lappo är känt sedan 1375, blev kapell under Kyro storsocken senast 1555 och bildade egen församling 1581. Flera av klubbekrigets bondeledare var hemmahörande i socknen, som ödelades av trupperna efter nederlaget vid Nokia. 1641-50 var Lappo förlänat åt Jakob De la Gardie, och 1652-73 ingick det i Karleborgs grevskap. Vid Lappo anföll C.J. Adlercreutz 14/7 1808 en till numerären underlägsen rysk styrka, som drevs tillbaka och i rätt god ordning retirerade till Alavo. Avsikten var att erövra den viktiga tvärvägen från Vasa över Lappo till Lintulax. Minnet av slaget firas fortfarande med en årlig Lappodag i mitten av juli. En sträng och detaljerad byordning, den s.k. Lappo lag (Lapuan laki), utfärdades 1843 för Lappo storsocken, som då omfattade även Kauhava, Ylihärmä, Alahärmä och Nurmo. Detta område var i mitten av 1800-talet känt för sin höga våldsbrottslighet (häjyt). Lappo förknippas i historien dock främst med Lapporörelsen, om vars roll i Finlands nyare historia man påminns vid anblicken av den stora Kosolagården i stadens centrum, sedan 1940 ägd av en väckelseförening. En pietistisk väckelse har sedan 1840-talet haft ett starkt grepp om invånarna i Lappo, som 1956 blev biskopssäte i det nybildade Lappo stift. Orten erhöll köpingsrättigheter 1964 och blev stad 1977. Domkyrkan med landets största orgel, är uppförd 1825-27 enligt ritningar av C.L. Engel. En explosion i patronfabriken 1976 krävde 40 dödsoffer. En ny fabrik utanför centrum togs i bruk 1984. (E. Lehtinen/V. Luho, Lapuan historia, 2 bd, 1963-84)

Lappo

Lappo var under tidigt 1900-tal ett centrum för aktivismen, som till en början arbetade för Finlands självständighet och sedan detta mål uppnåtts slog in på antidemokratiska och antikommunistiska banor. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

LAPUA.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.

Filer bifogade till sidan
I Bifogad fil Åtgärd Storlek Datum Vem Kommentar
jpgjpg LAPUA.jpg uppdatera 51.4 K 2009-06-18 - 14:40 SigbrittBackman kommunvapen
jpgjpg Lappo.jpg uppdatera 0.1 K 2009-06-04 - 20:21 DataConverter converted
 

© Svenska folkskolans vänner