Orivesi

Orivesi, stad i Birkaland 40 km ö. om Tfrs, Västra och Inre Finlands region. Areal 971 km2 (varav landareal 764 km2), invånare 9 590 (2011).

Orivesi består i n. och v. av en glest bebyggd, höglänt sjöbygd, som höjer sig drygt 120 m över Längelmävesi, vid vars n. strand centralorten är belägen. Den ligger vid Österbottniska banan i dess gamla sträckning, och därifrån utgår en under efterkrigsdecennierna byggd tvärbana till Jyväskylä (113 km). Den forna kyrkbyn och Orivesi stationssamhälle bildar en sammanhängande tätort med drygt 6 000 inv. (2000). Staden har en livaktig småindustri och är sedan länge främst känd för sin skoindustri; dessutom finns bl.a. metall- och träindustri samt stenindustri; i Orivesi påträffas bl.a. en diabas som används som bastustenar. Trakten är även f.ö. rik på mineraler, Outokumpu bearbetade kring millennieskiftet 2000 en guldfyndighet i Kutemajärvi (guld), och 2003 inledde det australiskägda Polar mining brytning av den ädla metallen i Orivesi. Störst bland skofabrikerna är Mantereen kenkätehdas Oy (gr. 1921, 70 anst. 2005); bland övriga företag märks möbelfabriken Finnfine Oy (gr. 1999, 9 anst. 2005), trikåfabriken Orneule Oy (gr. 1978, 45 anst. 2005) och Oricopa Oy (mek. verkstad, gr. 2002, 30 anst. 2005). Av inrättningar kan nämnas en folkhögskola inkluderande musikinstitutet Klemetti-opisto, som drivs av bildningsorganisationen Kansanvalistusseura. En av försvarsmaktens vapendepåer (luftvärnsmateriel) fanns i Orivesi 1940-2003. Den främsta sevärdheten i staden är konstcentret Purnu, som har byggts upp kring skulptören Aimo Tukiainens ateljébyggnad; den första sommarutställningen, som blev förebilden för ett stort antal begivenheter av liknande slag runtom i landet, arrangerades 1967. Bland den s.k. Purnugruppens medlemmar märks grafikern Tuulikki Pietilä.

Orivesi, som befolkades på 1400-talet, ingick ursprungligen i Kangasala storsocken och blev självständig församling 1540. Den nuvarande kyrkan, uppförd 1961 (K. & H. Sirén), är den femte i ordningen och den första som är byggd av sten. I socknen framträdde 1775 en religiös rörelse, som gav anledning till flera rättegångar och var orsaken till att sockenadjunkten avsattes. Under kriget 1918 utkämpades 18- 20/3 hårda strider vid Orivesi station, då röda trupper och flyende civila bröt sig igenom norrifrån i riktning Tfrs. På orten fanns 1904-53 landets sista leprahospital, inrymt i en f.d. reservkasern. Orivesi blev stad 1986. Med denna förenades vid ingången av 2007 delar av Längelmäki kommun. (Längelmäveden seudun historia, 2 bd, 1949-54; Oriveden seurakunta 450 vuotta, 1990; H. Sinisalo, O.: maalaispitäjästä kehittyväksi kaupungiksi, 1990)

OrivesiAP.jpg

Orivesi. Inom stadens område finns ca 2 100 fritidsbostäder och mer än 220 sjöar, varav Längelmävesi är störst. Ortens invånarantal ökar markant sommartid. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

ORIVESI2.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.

Filer bifogade till sidan
I Bifogad fil Åtgärd Storlek Datum Vem Kommentar
jpgjpg ORIVESI2.jpg uppdatera 21.1 K 2009-07-01 - 15:34 SigbrittBackman kommunvapen
jpgjpg Orivesi.jpg uppdatera 0.1 K 2009-06-04 - 20:23 DataConverter converted
jpgjpg OrivesiAP.jpg uppdatera 146.6 K 2009-12-21 - 17:06 SigbrittBackman karta 2007
 

© Svenska folkskolans vänner